Varukorg (0)

3500,00 kvar till fri frakt

Fri frakt!

Vi erbjuder fri frakt vid order med totalsumma över 3500.00

Totalt

Exkl. moms

Gå till kassan

Artikel

Samodling

Samodling är en rad grödor som sås vid sidan av den planerade huvudgrödan antingen före eller vid sådd för att hjälpa grödans etablering genom att ge visst skydd mot skadedjur, öka nyttiga rovinsekter och förbättra markens hälsa.
mellangrödor

Vilka är fördelarna med att samodla raps?

Samodling skyddar rapsen mot skadedjur samt underlättar etableringen.

  •      Genom att dölja rapsgrödan - Samodlade grödor maskerar växternas flyktiga ämnen som raps producerar, vilket är hur insekter lokaliserar grödan. Detta kan resultera i en minskning av insektsangrepp.
  •      Genom att locka till sig nyttiga insekter - Samodlingsgrödor kan locka många specialiserade och generalistiska rovdjur till den angripande vuxna insektens samt dess ägg och larver. När de används tillsammans med metoder som skapar minimal markstörning, kan närvaron av dessa nyttiga insekter uppmuntras ytterligare.
  •      Genom att förbättra den övergripande växtnäringen - Snabbväxande ettåriga baljväxterna som används kommer att börja fixera kväve inom nio veckor. När den förstörs kommer mellangrödan att frigöra kväve tillsammans med andra viktiga näringsämnen till rapsgrödan under växtsäsongen.
  •      Genom att förbättra jordens övergripande hälsa - Alexandrinerklöver, bockhornsklöver och bovete kan uppmuntra mykorrhizasvampar och förbättra markfunktionen på andra sätt. Deras egna rotsystem kan hjälpa till att dränera och förbättra markstrukturen.
  •      Genom att skydda rapstillväxten - Många odlare kommenterar minskat antal betande duvor där en samodlingsgröda används.

En annan metod för samodling är att skapa en "levande kompost" genom att så samodlingsgrödan tidigt, exempelvis direkt efter att vinterkorn har skördats. Raps sås sedan i denna etablerande mellangröda. Resultatet blir bättre markhälsa, initiala ogräs dämpas och kvarhållning av fukt förbättras – allt detta kommer att underlätta etableringen av rapsgrödan.

Exempel på fröblandningar för samlingsgrödor med raps:

  •      Mix som innehåller Bockhornsklöver, Alexandriner klöver och vanligt Bovete.
    o   Trippelblandningen maximerar mångfald och gynnar välgörande insekter.
    o   Ett bra ”paket” för att matcha hybridrapsfrö.
    o   De tre arterna fungerar alla på olika sätt och erbjuder en bred nytta.
  •     Mix som innehåller Alexandriner klöver och vanligt Bovete
    o   Hög andel Bovete för nyttig fosfatmobilisering.
    o   Bovete är frostkänsligt så det kommer att brytas ner och underlätta konkurrensen under vintern.
    o   En enkel mix med god biologisk mångfald och näringstillgång.

Enskilda sorter som kan samodlas med raps:

  •      Alexandriner klöver
  •      Vanligt bovete
  •      Sibiriskt bovete (Lifago-sort)

Råd för sådd av samodlingsgrödor

  •      Baljväxter är mer lämpade för samodling med raps än vad icke baljväxter är.
  •      Samodlingsgrödan bör spridas på såbädden innan rapsen sås eller på ett grunt djup med hjälp av en separat behållare på såmaskinen. Blanda inte samodlingsgrödan med rapsen vid sådd!
  •      Frostkänsliga baljväxter (ärt, åkerböna) som samodlingsgröda kan motverka rapsens negativa miljöpåverkan när behovet av mineralgödselkväve och pesticider minskar.
  •      Rapsen och baljväxterna växer tillsammans tills baljväxterna dör av frost eller avdödas med herbicider under vintern. Följande vår växer rapsen som ensam gröda på fältet tills skörd, samtidigt som de döda baljväxterna lämnas kvar och fortsätter mineralisera kväve.
  •      Under odlingsförhållanden då herbicider inte används ledde samodling med artblandningar medfoderärt,alexandriner klöver ochfodervicker till minskad ogräsförekomst med 20-75%, jämfört med när raps odlades som ensam gröda
  •      Genom att samodla raps med åkerböna, linser eller en kombination av båda, är det möjligt att minska kvävetillförseln med 30–40 kg per ha, utan betydande minskning i rapsavkastning.
  •      Åkerbönans djupa pålrötter kan modifiera rapsens rotsystem. Detta möjliggör en större jordvolym och möjlighet till mer kväve.
  •      Andra processer med positiv effekt är högre nivåer av biologisk aktivitet och organiskt material i marken samt lägre nivåer av insektsskador på grund av en modifiering av visuella signaler. De höga växterna försvårar insekternas igenkännande av rapsen innan vintern.

Såtidpunkt för samlingsgrödan

Tidig sådd rekommenderas på kalla och leriga jordar, om kväveinnehållet är lågt. En tidigare sådd tillåter baljväxterna att hinna ackumulera mer kväve. Har fältet en lättare jord med högt kväveinnehåll lämpar sig en senare sådd. Vid lerhaltig jord med högt kväveinnehåll lämpar sig en något senare sådd.

Det är skördehöjande att så rapsen och baljväxterna samtidigt. När traktor och såmaskin används en gång för sådd i stället för två minskar jordens uttorkning, vilket är gynnsamt för rapsens uppkomst. Dessutom blir etableringskostnaderna lägre.