Säkert underhåll i lantbruket

I EU27 dominerar familjearbete och en stor grad av egenföretagande inom lantbruksnäringen, eftersom det mesta arbetet på gårdar utförs av gårdsägaren och hans eller hennes familj. Nio av tio personer som arbetar på gårdar (89 %) är familjearbetare [1]. År 2007 arbetade cirka 78 % av lantbrukarna ensamma med hjälp av familjemedlemmar och tillfällig hjälp från anställda som togs in under högsäsong [2].

Lantbruket är en sektor som har en högre andel arbetstagare med tillfälliga kontrakt (43,9 %), jämfört med ett genomsnitt på 16,7 % för alla sektorer, och den högsta andelen anställda som arbetar utan kontrakt (24 %) [3].

Lantbruket kännetecknas också av relativt höga nivåer av okvalificerat arbete. Utbildningsnivåerna är relativt låga; de flesta arbetare i sektorn har lägre utbildningsnivåer eller ingen utbildning alls [3]. Health and Safety Executive (HSE) i Storbritannien rapporterade att år 2000 hade 22 % av cheferna inom lantbruket genomgått antingen grundläggande eller fullständig lantbruksutbildning, men majoriteten hade bara praktisk erfarenhet. Detta gäller särskilt de som arbetar på småbruk [4].

Vanligtvis sysselsätter lantbrukssektorn säsongsarbetare och entreprenörer under hektiska perioder (för plöjning eller skörd). Entreprenörer används ofta för särskilt farliga jobb som att rengöra eller reparera ömtåliga tak eller städa gödseltankar [5] och löper större risk för olyckor och sjukdomar. Inom lantbrukssektorn är säsongsarbetare ofta migrerande arbetare [6]. Bristande medvetenhet om faror och risker och språksvårigheter gör migrerande arbetstagare sårbara för olyckor och sjukdomar.

tabell 1.

Men det finns andra faktorer som bidrar till det höga antalet och svårighetsgraden av olyckorna. Lantbrukare utför ofta mycket underhållsarbete själva. Detta ökar risken för olyckor eftersom lantbrukaren å ena sidan kanske saknar kompetens inom specifika underhållsuppgifter och å andra sidan blir maskiner och fordon inom lantbruket mer och mer sofistikerade, vilket kräver kvalifikationer inom underhåll och reparation.

Lantbruk innebär ofta att människor arbetar på egen hand. När en blockering uppstår eller ett fordon går sönder kan reparationen utföras av en ensam arbetare. Att arbeta ensamt ökar inte bara risken för en olycka utan det betyder också att vid en olycka kan dess svårighetsgrad förstärkas eftersom den skadade arbetaren kanske inte bara är ensam utan också på en avlägsen plats.

Vad kan göras för att göra underhållsarbeten på gårdar säkrare?
Eftersom verksamheterna inom underhållet inom lantbruket är mycket olika, så är riskerna det också. Därför är det viktigt att använda flera olika strategier för att minska sannolikheten för händelser. Några effektiva metoder listas nedan.

Förebyggande genom design – eliminera faror redan på designstadiet!
Ett av de bästa sätten att förebygga och kontrollera yrkesrisker relaterade till underhåll är att ta itu med dem tidigt i designprocessen av byggnader och strukturer, arbetsmiljöer, material och anläggningar (maskiner och utrustning). Underhållbarheten av lantbruksmaskiner och fordon påverkar underhållssäkerheten och hjälper till att minimera riskerna för MSD och det bör övervägas i konstruktionsstadiet. God underhållsbarhet innebär bland annat att alla punkter för rutinunderhåll är lätta att komma åt, såsom smörjpunkter, motor och batteri, service- och underhållsintervaller är längre etc. Dålig underhållsbarhet kan minska underhållssäkerheten, det förlänger arbetsuppgifterna och gör arbetet mer komplicerat, vilket allt kan öka risken för olyckor. Bra design kan förebygga olyckor om det försvåras eller omöjliggörs att utföra en underhållsuppgift felaktigt eller på ett osäkert sätt.

Underhåll av maskiner och fordon
Maskinen/fordonet måste stängas av före ingrepp, underhåll eller service, och det måste säkerställas att det har stannat. Delar som kan röra sig eller rotera måste säkras, t.ex. genom att använda klossar, utrustning. Tillverkarnas instruktioner bör följas. Skydd måste tas bort innan maskinen startas om.

Arbeta i trånga utrymmen
Arbetare på gårdar kan behöva gå in i trånga utrymmen som fuktiga spannmålssilor, gödselgropar eller förvaringskärl för att utföra underhåll, inspektion, rengöring och reparation. Faror kan uppstå på grund av brist på syre, giftiga eller brandfarliga gaser, vätskor och fasta ämnen som plötsligt kan fylla utrymmet och orsaka kvävning, drunkning, brand eller explosion. Att gå in i trånga utrymmen bör undvikas om möjligt. Om inträde är oundvikligt bör adekvat utrustning, såsom personlig skyddsutrustning (t.ex. andningsskydd, selar och säkerhetslinor), belysning (godkänd för explosiva miljöer) och kommunikationsutrustning användas och luften måste testas innan den går in. Lämpliga nödsituationer måste införas. Personer som utför underhåll i trånga utrymmen bör ha adekvat utbildning och erfarenhet. Bra design, inklusive design av öppningar, lock och fästelement kan förbättra diagnostik och tillgänglighet för underhållsverksamhet.